Cementa – Hur ser framtiden ut?

Av Miljörealisten

Som tidigare har redovisats fick Cementa sin ansökan avvisad av Mark- och miljödomstolen. Bolaget överklagade beslutet till Högsta domstolen. HD har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Från juridisk synpunkt kan detta anses vara olyckligt av en icke juridiskt skolad person. Domslutet innehåller felaktigheter som visar att domstolen inte har tagit sitt beslut på korrekta fakta. Svenskt näringsliv har tidigare påtalat att långdragna domstolsprocesser och tidsbegränsade tillstånd får industriföretag att förlägga sin verksamhet i andra länder. 

Oförutsägbarheten i tillståndsgivningen, även om underlaget är nog så omfattande och håller hög kvalitet, är förödande. I grunden handlar det om vilken attityd som en myndighet har – aktivistisk eller professionell. Med fallande kunskapsnivå hos myndigheterna och avsaknaden av tjänstemannaansvar kommer försiktighetsprincipen att spela en allt större roll. Bäst att ta det säkra före det osäkra. Även för en verksamhet som har pågått i ett 20-tal år. 

Miljöfundamentalisterna pekar på att cement går att ersätta med andra material. Men det är inte sant, i varje fall inte i ett kort tidsperspektiv. Träbyggnader finns men är begränsade i höjd och livslängden kan inte jämföras med betong. Men livslängden bestäms kanske av andra faktorer som samhällsutveckling och stadsplanering. I infrastruktursammanhang har branschen svårt att se att betong kan ersättas av andra material. Vidare kan en inblandning av andra material göras vid betongtillverkning, t ex flygaska, slagger och leror. Problemet med detta är att få en produkt som håller jämn efterfrågad kvalitet. På sikt kan säkert en viss del cement i betong ersättas på detta sätt, men det är i bästa fall upp till 30 procent enligt forskningen. 

Cementa försöker nu att få tag i kalksten från andra leverantörer. Nordkalk har nämnts. Troligen kommer Nordkalk att få prioritera vilka kunder som kommer att få kalk, medan andra blir utan. Prismekanismen kommer att ge höjda råvarupriser. 

De bedömningar som Ramböll gjort visar att ett stopp i cementproduktionen kommer att få allvarliga konsekvenser för anläggningsbranschen och LKAB. En förlängning av produktionen som regeringen aviserat med åtta månader ger viss respit. Men lagen finns ännu inte på plats. Ökad import av kalksten kan ske på sikt. Men det kommer att bli en kris som sätter spår i samhällsekonomin. Något annat är inte tänkbart.  

Sista ordet är inte sagt kring Cementas kalkbrott, en ny ansökan kommer att lämnas in. Överklagandet av beslutet har fått konsekvenser som myndigheterna rimligen inte kunnat förutse. Kan det få till följd att benägenheten att överklaga beslut minskar? 

Ju högre upp i hierarkin som beslut fattas, ju mer schablonmässiga tenderar de att bli. För att citera Axel Oxenstierna; ”Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?”

En kommentar till “Cementa – Hur ser framtiden ut?”

  1. Cementkrisen skapad av regeringens underlåtenhetssynder
    Cementkrisen har indirekt skapats av regeringen genom att inte tillräckliga resurser har tillsatts rättsväsendet. Kopplingen till ökad belastning från brottmål finns. En absolut förutsättning för att vända utvecklingen är att mark- och miljödomstolarna tillförs mer resurser och får för målen rätt teknisk miljökompetens.
    Cementa var ute i god tid med ansökan men handläggningen av denna har dragit ut på tiden. Här kan man peka på regeringens styrning av myndigheter. Det är enligt min uppfattning det primära. Att tillföra mer resurser löser inte alltid frågorna, utan det måste vara rätt kvalitet. Under de år som ansökan har handlagts har nya regleringar från EU tillkommit som skall implementeras i lagstiftningen.
    Nu vill regeringen skapa möjlighet att bryta kalksten även från andra täkter att använda som råvara i Cementas produktion. Se PM -Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall. Tidigare har föreslagits att Cementa ges tillåtlighet att fortsatt leda bort grundvatten från egna täkten. Brytningen är tillåtlig tills den löper ut den 31 oktober 2021. Det återstår att se om detta kommer att lösa cementkrisen, men det kan falla på kvalitets- och logistikfrågor. Regeringen kan i praktiken göra väldigt lite för att skapa en stabil fungerande Cementproduktion inom landet. De ger ramarna för tillståndsgivningen, men principiellt bör rättsväsendet hantera detta utan politiska förtecken.
    Svemin har i sitt remissvar pekat på vikten av att se över myndigheternas och domstolarnas ansvar och roller vid tillståndsprövningar, exempelvis domstolarnas utredningsskyldighet men också myndigheternas uppdrag och funktion i prövningarna.
    Hade detta fungerat, funnes inte ministerstyre som vi ser nu! Kommer Lagrådet, i det fall de får frågan på sitt bord, att hissa röd flagg? Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning för att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs.
    Återstår att se hur snabbt en ny ansökan av Cementa kommer att hanteras av rättsväsendet. Sen är frågan om Cementa är intresserade av långsiktig produktion i Slite efter det som har hänt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *